Jag ar sjukskriven en vecka till!

 Nar jag traffade min lakare tyckte han att det var battre om jag inte jobbade for tillfallet, vilket ar sakrast for mina arbetskollegor. Jag fragade honom om ultraljud osv. och han sa om ca 3-4 veckor skulle vi gora det, eftersom alla prover ser bra ut. Han tog min puls, vagde mig, kande pa min mage osv och han var valdigt nojd. Samt tidigare blodprov sag valdigt bra ut, sa det kanns underbart!

Efter jag varit hos Dr White akte jag till mitt jobb for att lamna in sjukintyget, gud vilken hemsk chef jag har! Kanner san pasion att saga upp mig, snart forhoppningsvis.

Darefter akte jag till min sjukgymnast som ar toppen, glad harlig tjej fran Canada. Hon gav mig en harlig massage och baddade in mig i varmefiltar, kanns lite lyxigt att fa san underbar behandling 2 ggr i veckan!

Jag borde nasta tacka damen som skadade mig, perfekt tajming!

Tiff kom och plockade upp mig efter min behandling och vi akte for att fika, kaffe och potatisgratang(?!) Speciell balndning men inte fy skam. Darefter akte vi och kopte en fisk till Tiff.

Nu sitter jag och vantar pa att Jeremy ska komma hem!

Tack for gastboksinlagg och komentarer, det ar alltid roligt att lasa:) Spec marangswishen, tack jag kanner mig inte totalt ensam, aven om det ar mycket jag inte ens vagar skriva!

Tanker pa er och saknar er enormt!

Stora Kramar

Sofia

Pappa!

Grattis pa farsdag! Hoppas kottet ar utsokt, samt bulle och kaffe! Stor Kram!

Och nu har nattliga kisseriet borjat! Jag kan inte sova, ar det inte ar mardrommar, vark, illamaende sa maste man ga upp och kissa! Jag ar sa instabil grater for minsta lilla. Tex. Vi hade varit och kopt strips och jag tappade dem pa golvet, vilket slutade i varldens grinkallas, efter ett tag visste jag inte ens vad jag grinade over!

Jag kanner mig forskracklig!

Tillraga pa det sa var vi for att kopa en bh nu ihelgen, for nu ar det ingen som passar! Men nar vi kom till obs. den enda underklades affaren har sa sager butiksbitradet" OJ! Du kommer verkligen ha problem med det har, jag vet inte om vi har nan i din storlek" Jag tappade mitt relativt stabila humor pa en gang, i mitt huvud sa jag en hel del saker inte vart att namna har.

 Hon plockar fram en efter den andra, ingen passar. Slutar med att hon tar fram en som ar gjord for en mindre dam med bomber i ca 80 ars alderna, det varsta ar att den passar. Men lat mig saga, om jag skulle anvanda den skulle jag kunna skara glas! Madonna, slang dig i vaggen det har ar strutar/trattar! Sa nej jag kopte den inte.

Sa nu maste vi maste aka till en annan stad till helgen i hopp att de har en underklades butik dar de har en bh dar  kuporna ar stora som en fallskarm men liten runt om, goood luck!(det var vad damen fran underklades affaren sa till mig om lycka att finna en bh) Ironiskt! 

I helgen akte vi till en av Jeremys kompisar som fyllde 30, fiskade, snorkalade, badade, vart riktigt solbrand och sist men inte minst fick vi en diskmaskin! Ah, livet borjar nu! Eftersom vi nu har en diskmaskin tog jag mig tid att laga en Svensk gronsaks soppa och en fin mjuk appelpaj, sant kan man gora nar man inte behover diska for hand, grisa ner lite.

Imorgon ska jag till min lakare samt till min sjukgymnast. Far se om jag ska tillbaka till jobbet eller icke, dessutom fraga om nasta ultraljud. Det kommer bli spannande, att faktiskt kunna se nagot, ialla fall ett hjartslag(forhoppningsvis) Men skriver mer om det imorgon nar jag kommit hem!

Hoppas ni har haft en underbar helg och att allt ar bra med er.

Tanker pa er....

Nu ska jag ata appelpaj med glass, mmm nu skulle ni vilja vara har, onskar ni kunde!

Kramar

Sofia

Vi har kopt en ny soffa!

Den vi hade innan var inte en soffa, det var en futong, forskracklig! tyger var sa forskrackligt att vi forsokte tacka over den med filtar, tyg vad vi kunde hitta. Men nu ar det slut med det!

Forovrigt sa har det varit fullt upp. Mest akt runt och traffat vanner, men det tar krafterna av en. I dag ska vi till Perigian for att se lite live jamande, alltid harligt att se live musik, vill saga om vadret tillater!

Allt annat gar bra, jag mar fortfarande forskrakligt illa, men Jeremy kommer in med kex och te pa morgonen sa det underlattar. Hur skulle jag klara det har sjalv?

Mamma vad heter sprayen for att fa katter att inte klosa pa mobler?!

Tack for mig och trevlig helg!

Sofia

"Att vanta barn ar som att bara en ryggsack, fast back och fram"

Sa tanker jag borja min ny blogg, som kommer att handla forst och framst om omstallningen efter jag och Jeremy fick reda pa att vi vantar var lilla babis.

Det var den 12/10-2009 en solig och nastan vidrigt varm dag har i queensland ( ja visst! man maste ju framkalla avundsjuka) Bara nagra dagar efter jag blivit anfallen av en patient pa mitt jobb som... 

Del 1

Jag och Justin satt ute och avnjot en kall ol och njot av solen och varmen, fortfarande var jag totalt omedveten!

Jeremy kom hem, han hade kopt varktabletter och tva gravititetstest. Vi beslot oss att jag skulle gora ett pa en gang. Nar jag kom ut fran toaletten sa ringde telefonen, det var mamma. Vi pratade en stund, jag lat Jeremy ta over, jag gick och hamtade testet, la det pa vart bord och forsokte avlasa det. det tog en lang stund tills jag forstod att det var ett +. Jeremy rackte mig telefonen det anda jag kunde saga var "Mamma, jag ringer upp dig snart"

Jag visade Jeremy stickan, han avlaste det och da kom chocken fran min sida. Han var allt for lugn! Pengar, uppfostran, studier, resa hem!? Hur kunde han vara sa lugn, jag holl pa att bli tokig. Men givetvis var det en lacker kansla, och om man kunde bortse fran min oro sa var jag enormt lycklig!

Morgonen darpa kissades det pa sticka nr 2, + var denna gang valdigt tydligt, gladjen hade kommit.

Veckorna dar pa var kampiga, blodprov, blodprov, ultraljud, blodprov, sjukhus, blodprov, ultrajlud och aterigen blodprov.

Och ni vet hur nalradd jag ar, de veckorna kandes som de skulle varit de varsta i hela mitt liv. Icke det blev varre, mardrommar, illamaende, krakningar, trotthet, yrsel, humorsvangningar, kramper, nej fy for mig kommer de att  kallas for helvetesveckor!

 Efter viss dels forskning inser jag att detta kan fortsatta sa har tom. v 26 om jag har otur, men om jag har tur sa slutar det efter v 12. Och vad ar det tankt att jag ska gora de resterande 4,5 eller om jag har otur 18,5 veckorna? Avlida?! Nej all respekt till de som klarade av det har.

Tack och lov sa ar jag fortfarande sjukskriven efter den min patients brutala attack. Sa det ar bara Jeremy som ser mig sa har, stackars karl!

Trotts att allt det har ar enormt kampigt och att inte kunna ha er har ocksa, sa ar jag lyckligt, min oro har slappt och allt ser ut att ga som det ska.

Nu ska vi inte vara allt for naiva, visst ar vi fortfarande oroliga, det ar ju trotts allt 4,5 veckor kvar tills vi ar i den sakra perioden. Men kanns anda som det kommer att ga som det ska!

Vill avsluta med ett charmigt Finskt ordsprak:

"Barnet kommer med brod"

Roy, kan forklara? For mig ringer det namligen ingen klocka!

Tanker pa er,

Mia, Martin, Elsa, Mamma, Roy, Joakim, Pappa och Lollo.

Pussar och Kramar!

Sofia och Jeremy.